Intervju med topptjejerna Anna och Lina.


En snabb faktasökning visar att Malung, med drygt 7000 invånare och centralort i Malungs kommun, är känt för fyra saker:
Anrika bandy- och hockeyutrustningstillverkaren JOFA.
Dansbandsveckan, Nordens största dansbandsarrangemang.
Kvarnstensbrottet med anor från 800-talet.
Samt närheten till Sälenfjällen.

Hade snöskotersporten varit större så skulle Malung varit känd för ytterligare en sak. Från Malung kommer nämligen de två absolut bästa skotercrossåkarna i tjejklassen. Låt inte det sista lura er för de hävdar sig riktigt väl bland grabbarna också. Anna som hitills varit den vassare av de två har radat upp Riksmästerskapstitlarna efter varandra medan Lina plockat hem tre silver och ett brons.

Trots att de är hårdaste konkurrenter är de bästa vänner, tränar tillsammans, kör för samma team och sponsras av samma skoterföretag. Även om Anna kör Ski-Doo och Lina kör Lynx.

De sponsras med andra ord av BRP som naturligtvis ser fördelarna att lägga pengar på tjejerna.
Annars är Anna och Lina enligt de själva lite dåliga på att söka sponsorer.

Teamet sponsras numer av klädföretaget Halvarssons som ser till att använda den dynamiska duon som "annonspelare".

Men hur tusan kom de på att de skulle börja med skotercross?
- I mitt fall hade vi det i familjen redan. Min bror tävlade i skotercross och jag var väl också lite intresserad men det fanns ingen tjejklass, säger Anna.
- Jag åkte snöskoter med min pojkvän men det är ju lagomt roligt att vara passagerare så jag ville köra själv, fyller Lina i. Anna och jag jobbade på samma ställe och hade diskuterat att börja när vi fick se en affisch där man frågade om det fanns intresse att starta en tjejklass.
-Vi hakade på och testkörde säsongen 2000/2001, jag åkte på en Polaris och Lina hade en lite äldre Lynx 500, minns Anna.

Vi sitter på ett café i änden av Storgatan i Östersund där Anna, Lina och jag slappar efter dagens övningar. Tjejerna har varit på Gräfsåsen och haft föreläsning för tjejgruppen i Race School Sno-X. Efteråt blev det fotografering i lite för dåligt dagsljus nere vid Storsjöns strand i Ås. Att Anna och Lina åker nästan 100 mil för att stödja skotersporten visar helt klart deras intresse och engagemang för att sporten ska utvecklas. Eftersom jag är skyldig både till resan samt fotograferingen anser jag att en bit paj i skum belysning är det minsta jag kan erbjuda.

Lina Kaasalainen, Malungs MK
 Men åter till starten av tjejernas karriärer.
- Efter den gamla Lynx 500an köpte jag Tomas Åbergs Lynx 440, det var en viss skillnad, skrattar Lina.
- Ja och efter äventyret på Polarisen hamnade jag på en Ski-Doo, flikar Anna in.

Maskinerna togs ut genom Glansgårdens Bil och Motor. I två år körde tjejerna för Team Glansgårdens Bil och Motor.
Med jämna mellanrum ringer Linas telefon och Anna suckar att Lina pratar i mobilen jämt. Det visar sig att Lina har bilköp på gång och det ska dealas och undersökas om den är något att ha.
Vi börjar prata intressen och det visar sig att Anna är hästtjej i grunden och hästar är något hon även idag försöker få tid för. Lina hinner dock inte med något annat än snöskoter, kompisar och jobb. Naturligtvis en tillräckligt svår ekvation att lösa, speciellt under vinterhalvåret.
- Vi tränar flera dagar i veckan, bland annat boxas vi (!) säger Lina.
På min fråga om någon har slagit till den andra under stridens hetta svarar de att de bara slår mot kuddar. Fan trot.
- Eftersom ingen av oss är särskilt pigga på att springa blir det en hel del spinning också. Dessutom kör vi en del styrketräning för att orka hantera skotrarna loppet ut, fortsätter Lina.


Anna Henriksson, Malungs MK
Efter lite diskussion över den vid det här laget uppätna pajen i cafét vid de ljusskyggare delarna längs Storgatan kommer det fram att Anna och Lina har helt olika syn på godsaker.
- Jag är galen i godis och är jämt sugen på det, säger Lina.
- Ja det finns ingen hejd och jag får försöka stoppa henne hela tiden, menar Anna. Jag kan ha godis hemma hos mig och är alldeles för snål för att bjuda "skratt".
Hur Anna fick ha sitt godis ifred från sina två äldre bröder är ett mysterium. Lina har en äldre bror och en yngre syster och konstaterar att vara mittemellan syskon suger.

Nu kommer det faktarutor:
Lina om Anna:

- Duktig skoteråkare

- Bortskämd
(vissa protester från Anna)

- Bra kompis

- Lättsam

- Försynt
(Ändå ska ni veta att Anna pratade riktigt mycket på föreläsningen)
Anna om Lina:

- Godisråtta

- Dålig förlorare
(Lina håller med, i alla fall när det gäller kortspel)

- Snäll (för snäll)

- Generös

- Pratglad
(Fort går det också ibland, och på dalmål)
Slutligen ber jag dem om några visdomsord till alla tjejer som funderar på att börja åka skotercross.
- Tänk på att man behöver inte ha den absolut nyaste snöskotern till en början. Det är bättre att prova på först för att se om man tycker det är kul, men ärligt talat det finns inget roligare, råder Lina.
- Eftersom det finns så många killar som kör är det enklare att få sponsorerna att satsa på dig som tjej. Har du dessutom en kompis och ni är två som söker är det ännu enklare, då får sponsorerna två för en, säger Anna.

Anna och Lina är för deras del mycket tacksamma för sina sponsorer och hur de har ställt upp för dem. De låter även meddela att de även är tacksamma för nya sponsorer, så om någon är intresserad är det bara att kontakta dem via deras websida.

Eftersom tjejerna har en bit att åka och kvällen är sen plus att hon bakom disken i cafét har försvunnit, konstaterar jag att intervjun är färdig.
Medan jag gör mig klar att gå kivas de båda vännerna om vem som tar hem årets Riksmästerskap och vilken skoter som egentligen är bäst. Lina menar att nya Lynxen blir grym medan Anna litar på den beprövade Ski-Doon.

Svaret på de båda kärnfrågorna har jag:
1. Vem som än tar hem tjejklassen hoppas jag på en jämn fajt för klassens bästa.
2. Arctic Cat rules... tveklöst (fördelen med att ha en egen skotersida he he)

Tack för att ni ställde upp på intervjun samt för att ni kom och föreläste för framtidens skotercrosstjejer. Respekt.

Roger Strandberg