Så var världens första VM i skotercross avklarad. Som väntat blev det Janne Tapio som tog hem totalsegern strax före Tomas Åberg och Johan Eriksson. I finalen var det dock Tomas Åberg som fick höja största bucklan med Tapio på andraplats och Fredrik Granberg på en tredjeplats.

Banan var riktigt snabb men mot slutet av dagen var den också rejält teknisk.. och snabb. ÖSSK hade gjort ett riktigt hästjobb (ha ha) med att få klar banan på Östersundstravet i tid. Snösituationen i Östersund bidrog till att banan blev lite platt. Förarna var dock i vanlig ordning ganska nöjda med tillställningen.

Ett av de mer spektakulära inslagen i tävlingen var när huvudsponsorn Polaris flög in en av sina helt nya skotermodeller. Sällan har man sett en sån rusning för att se en ny skotermodell. Det som visades var jubileumsvarianten av Polaris Fusion 900 som ska ta över efter den framgångsrika Pro-X serien.

En mindre armé av funktionärer ställde upp i snålblåsten på travet. En fantastisk insatts av alla som ideellt ställer upp för klubben. Vissa är inte ens medlemmar. Tyvärr kom det ganska liten publik endast ca 2700 hittade dit. Kanske var det alldeles för bra väder då många valt fjällen framför staden.

Den publik som hade hittat dit var dock nöjda. Detta trots man med livet som insatts halkade omkring upp till depån och trots att det på sina håll var en timmes väntan på en hamburgare. Detta rådde inte arrangörsklubben på då det var Östersundstravet som skötte den biten.

Vid förarmötet talade man om vad som gällde och förarna verkade lyssna för några större incidenter skedde inte. Inne i baracken höll sekretariatet till och även en bläckstråleskrivare som Skoterportalen sponsrade med. Det är dock inte vårat fel att resultaten dröjer, det får allt FIM ta på sig ansvaret för.

I depån kunde man prata med förarna eller be om autografer. Tomas Åberg kopplade av med att just prata och skriva autografer med fansen. Åberg bör ju vara en ganska rutinerad herre inom det området vid det här laget.

I depån mekades och justerades det även en hel del. Johan Eriksson som hade lånat ut sin 440 till Stefan Björklund lånade Jörgen Backmans skoter. Varför göra det enkelt?

Hemmahoppet Mattias Lönn hade dagen till ära tankat med bromsolja när han borde tankat med startgas. Mattias körde bra men missade starterna fatalt och på den snabba banan var det inte helt lätt att köra upp sig.

Iisko-Matti Näkkäläjärvi visade prov på finsk sisu och för det fick han 30 000:-. Johan Eriksson plockade hem andraplatsen och Tom Johansson tredjeplatsen i ÖP Super Sno-X Challenge. Resultaten från ÖP Super Sno-X Challenge finns på VM-sidan.

Trots att varken sand eller mattor användes vid starten såg det ut att vara skapligt med fäste. Åtminstone Pro 440 finalen var riktigt jämn.

Granbergs maskin såg piggare ut än på länge och det visade sig ge resultat också. Han fajtades i första halvan av finalen med Åberg om första platsen. Till slut landade han på en tredjeplats.

Tomas Åberg fick lite revansch efter den inte helt lyckade SM helgen.

Johan Eriksson gladde med en andra plats i ÖP Super Sno-X Challenge och som grädde på moset blev han totaltrea i VM.

Herre på täppan 1 Intresset för nya Polaris Fusion var stort. Det torde inte Maggi Mikaelssons, Landshövding för Jämtlands län, intresse för engelska vara. Det lät för bedrövligt när hon invigde tävlingen.

Herre på täppan 2 Janne Tapio hade hemlig uppladdning på pizzeria Diana som tydligen gav resultat. En mycket nöjd Tapio kan nu lägga till titeln världsmästare på sitt visitkort. En riktigt trevlig tävling som tyvärr kommer att bli ett ekonomiskt bakslag för ÖSSK.

Bilder från Sea to sky action media.
Bilder från Datamagi.

Roger Strandberg

2005-03-10
VM på Gräfsåsen!

Det är väl lika bra att erkänna det. Jag är ingen kalenderbitare. Så när undertecknad går på snöskotertävling är det inte resultatlistan som är mest intressant. Resultat och placeringar får man reda på efter avslutad tävling.

Visst - tävlingarna är alltid roliga att se på men jag finner ingen anledning till att stå på publikvallen och räkna VM-poäng och samtidigt göra djuplodande analyser om olika tävlingsförares eventuella dagsform eller prata om hur de "såg ut" på uppvärmningen.

Nä, det är annat som gör att jag trivs på tävlingarna. Det är "allt" runt omkring. Människorna, ljudet från motorer som sjunger i de högre registren, tvåtaktsos och racingbränsle. Lägg till detta en bra speaker, förföriska dofter från korvkiosken och kaffeförsäljningen.

Lördagen 26 februari bjöd på ett strålande vinterväder.

Strålande var också mitt intryck av arrangemanget som helhet. Östersunds Snöskoterklubb är säkra anordnare av tävlingar. Redan innan besökarna, de som kom i bil, hunnit in på det avgiftsbelagda området förvarnades man om hur mycket pengar man skulle ha i beredskap när man väl stannade till för att betala biljett och parkering. Köer eliminerades. Genomtänkt!

De som kom på snöskoter hade egen parkering. Väl inne på området var allt noga skyltat och som besökare var det lätt att hitta rätt. Man får väl anta att tävlingsförarna kände det samma.

Hamburgare och korv fanns för dem som ville äta något på "stående fot". Och när varken Roger eller Stefan var med denna dag fick jag äta korv och dricka kaffe i fred, istället för hamburgarna som Roger brukar tjata om att man bara måste äta när man är på tävling. För den som inte ville lämna sin plats på de släta och preparerade publikvallarna fanns det godisförsäljare som gick omkring på området.

Dessa ynglingar har bidragit till att Pär håller matchvikten.

Hunden på bilden är av märket Golden Retriever (om än inte helt godkänd av svenska kennelklubben). Modellnamn Gressy en encylindrig variant med enkel pipa och ca 1 halvloj hundkraft.

Kringaktiviteter är viktiga men generellt är vi dåliga på det i det här landet. Kanske har vi förstått det i teorin men ännu inte fått någon kultur kring det? Östersunds Snöskoterklubb är något av ett undantag på området och på Gräfsåsens skoterstadion fanns det förutsättningar att förströ sig och ha trevligt även för den som inte slaviskt känner tvånget att följa med i varje minut av tävlingen.

Konstigt, ingen kö till glassen.

Tamejtusan lyckades jag inte få med en tävlingsskoter också. Snabbt gick det som synes.

Somliga smet in utan att betala. När man gör sånt så bör man åtminstone ta med sig nödstoppen. För att få igen den så fick ägaren skamset lunka till sekretariatet och betala dyrt får man hoppas.

Det enda som inte andades positivism under dagen var det låga antalet åskådare, ungefär 1500 inlösta är en siffra som har florerat och det är väldigt lite när det är fråga om tävlingar inom motorsporten. Inte minst när det gäller skotercross av den här kalibern. Kanske var det finvädret som lockade många att ge sig av åt fjällen till eller så var det begivenheter på annat håll?

I alla fall kändes det orättvist mot Östersunds Snöskoterklubb som arbetat både målmedvetet, hårt och länge för att hinna ordna allt så förträffligt som det upplevdes från åskadarplats. Tapio vann…

Pär Persson